Sandpapper i halsen, stenar i huvudet.
Trotthet i hela kroppen.
Jag hatar att vara forkyld och att inte ga i skolan sa man kan stanna hemma, utan jobba sa varje forlorad timme innebar £5.85 mindre i lon den har manaden. Far visserligen lite sjukersattning men bara fran andra sjukdagen. Baaaaaaaaaaajs! Sa, jobb it is helt enkelt.
Dessutom ar det rugby idag. Yay. Wales-Frankrike. Yay. Fulla fransman.
Igar pratade jag franska med ett gang pa 30 fransoser som invaderade puben. Insag att for varje nytt engelskt ord jag lar mig puffas fem franska ut ur huvudet. Lite tragiskt, ska alla dessa ar av franskpluggande, och ambitiosa intresse for det, ga till spillo? Vill lara mig alla sprak i hela varlden.
Julkalendern ar ljuset i min stackars sjuka tillvaro. Inte for att den ar otroligt julig, men den humorn... skrattade hogt for mig sjalv tva ganger under de korta 15 minuterna den varade idag.
Nu ska jag tycka synd om mig sjalv och sen maste jag diska lite.
Friday 5 December 2008
Wednesday 3 December 2008
Julklappsforsok
Cyklade in till stan denna vackra, kyliga decemberdag. Tanken var framfor allt att kopa lite julklappar.
Forst gick jag till Hobo's clothing, min favoritaffar i Cardiff - de saljer bara helt underbara 60- och 70-talsklader, och en av dem som jobbar dar ar otroligt snygg: langt morkt har, morkbruna ogon och alltid 60- och 70-talsklader (hmm undra var han hittar dem??). Paminner lite om en ung Paul McCartney fast med den lite aldre McCartneys flummiga stil. Me like! Han har dock flickvan tror jag, en som jobbar dar med... men i vilket fall ar han snygg.
Pa Hobo's clothing kopte jag en klanning som jag ar helt stortkar i. £22,50 kostade den.
Sen gick jag till HMV for att se vad jag kunde tankas hitta dar, till Johannes tankte jag... Slutade med att jag kopte Sex and the City (alltsa boken som serien ar baserad pa) - till mig sjalv. Kostade bara £5 dock sa det var inte sa farligt.
Efter det lyckades jag faktiskt komma pa vad jag ska ge min far i julklapp och paborjade ett letande, som resulterade i en del av presenten. Har aven kommit pa vad jag ska ge till Miriam och Mike och till mamma, och till en hemlig van. Hoho! (Jag ar en hemlig jultomte, hohoho.)
Nar jag hade kommit sa langt i julklappstankandet var det dags att sitta ner (med betoning pa NER, sa som en kvinna som jag vet laser detta uttalar det) lite sa jag kopte naturgodis for £4,50 och satt och lyssnade pa en blasensemble som skapade oerhord julstamning. Gav dem £1,20. Sen borjade det skymma sa jag cyklade hem.
Jag var inte bra pa att kopa julklappar idag helt enkelt. Men jag har bearbetat amnet och kopt klanning, bok och godis till mig sjalv. Baaah, himla konsumtionsgalna manniska! Vet dock att det gar ihop med ekonomin sa det kanske var OK? Nu ska jag prova min klanning och sen ska jag laga mat, och battre lycka nasta gang jag letar klappar. Jag tycker trots allt om att hitta pa finurliga saker att ge till folk jag tycker om.
Brrrrrrrrr det ar kallt! Snart ar det jul!
Forst gick jag till Hobo's clothing, min favoritaffar i Cardiff - de saljer bara helt underbara 60- och 70-talsklader, och en av dem som jobbar dar ar otroligt snygg: langt morkt har, morkbruna ogon och alltid 60- och 70-talsklader (hmm undra var han hittar dem??). Paminner lite om en ung Paul McCartney fast med den lite aldre McCartneys flummiga stil. Me like! Han har dock flickvan tror jag, en som jobbar dar med... men i vilket fall ar han snygg.
Pa Hobo's clothing kopte jag en klanning som jag ar helt stortkar i. £22,50 kostade den.
Sen gick jag till HMV for att se vad jag kunde tankas hitta dar, till Johannes tankte jag... Slutade med att jag kopte Sex and the City (alltsa boken som serien ar baserad pa) - till mig sjalv. Kostade bara £5 dock sa det var inte sa farligt.
Efter det lyckades jag faktiskt komma pa vad jag ska ge min far i julklapp och paborjade ett letande, som resulterade i en del av presenten. Har aven kommit pa vad jag ska ge till Miriam och Mike och till mamma, och till en hemlig van. Hoho! (Jag ar en hemlig jultomte, hohoho.)
Nar jag hade kommit sa langt i julklappstankandet var det dags att sitta ner (med betoning pa NER, sa som en kvinna som jag vet laser detta uttalar det) lite sa jag kopte naturgodis for £4,50 och satt och lyssnade pa en blasensemble som skapade oerhord julstamning. Gav dem £1,20. Sen borjade det skymma sa jag cyklade hem.
Jag var inte bra pa att kopa julklappar idag helt enkelt. Men jag har bearbetat amnet och kopt klanning, bok och godis till mig sjalv. Baaah, himla konsumtionsgalna manniska! Vet dock att det gar ihop med ekonomin sa det kanske var OK? Nu ska jag prova min klanning och sen ska jag laga mat, och battre lycka nasta gang jag letar klappar. Jag tycker trots allt om att hitta pa finurliga saker att ge till folk jag tycker om.
Brrrrrrrrr det ar kallt! Snart ar det jul!
Sunday 30 November 2008
Sanningstankar om bra-heten
Jag mar bra idag.
Kanske ar det for att jag just spenderat tid framfor god TV med god chokladkaka, gott te och gosig stickning.
Kanske ar det annu mer for att jag ar ledig i morgon och det ar sa avslappnat rogivande att inte behova ga upp innan soluppgangen. (Usch vad jag hatar att vakna nar det kanns som natt och sedan tvinga sig att ga upp och utsatta kroppen for Utanforsangenvarldens kyla.)
Kanske ar det for att jag kanner mig stolt over hur jag klarar att syster Mrs A och hennes Mr A inte kommer hem an pa nagra dagar, ingen vet nar an, flygplatser stangda tills vidare och all politik ar fortfarande idiotisk.
Men. Har ni tankt pa hur latt man varderar allt utifran sig sjalv, sitt maende, sitt humor?
Jag har i ungefar ett ar haft en otroligt givande och fin mailkontakt med en kusin som bor pa annan ort. Hon ar sa klok, hon, kusinen, som jag alltid sag upp till nar vi var sma for att hon var tva ar aldre, ett par decimeter langre och hade kort, coolt har och jag minns speciellt nar vi var i Danmark en gang och hon hade en armring (alltsa ett armband fast pa overarmen) och infor min nasta fodelsedag stod gissa vad - en armring! hogst upp pa listan. I alla fall, kloka kusinen har hjalpt mig att inse att hur jag ser saker inte ar hur andra ser saker. Hur jag ser mig sjalv ar verkligen inte hur andra ser mig.
Kanske ar det for att jag ar ung och kanslosam, fast N E J! spela roll: varfor andrar inte pa att man kanner aven om varfor kan vara viktigare an att ibland, men vissa dagar ar bara skit rakt igenom och jag ar tusen nivaer under alla fantastiska manniskor som jag avundsjukt smatt avskyr. Andra dagar finns det bara nagon form av lugn och leende i allt jag gor och ser och vem bryr sig om vems livvstil som ar bast eller sannast, for alla ar sa olika och mitt jag ar mitt jag i vilket fall - mitt liv ar okej aven om det inte ar som nagon annans. Trots att jag har smutsigt har, saknar mitt Sverige med allt vad det innebar och aldrig fick en cool armring i present.
Idag (eller inatt) ar jag ivrig och pirrig over allt man kan, eller allt jag ska gora och upptacka. Samtidigt ar jag nojd over att jag sitter med ryggen mot dorroppningen och inte kanner ett kliande i nacken for kanske skulle jag se nagot i ogonvran om jag snurrade runt svarta skrivbordsstolen. Jag ar har nu och trivs med att vara ensam. Jag har manga vaga dagar att ta hand om och nagra fa planer att planera och uppleva, och det ar fint kanner jag nu.
Att vad man an gor vara nagon annan stans. Ar inte det det enklaste valet? En kanske 22-arig arbetskamrat ar den personen, helt och fullt ut. Alltid sa mycket annat han pratar om att han hellre hade gjort, och varfor varfor? gick han pa universitetet nar han anda hamnade pa en pub och lever ett liv som alla andra accepterar men for honom finns det mer. Nagon Annanstans. Jag har alltid langtat till Nagon Annanstans, till nagon annan gang. Horisonten! Att alltid vara Nagon Annanstans ar att alltid vara pa vag eller vilja vara pa vag mot horisonten och att alltid ha horisonten som mal ar att aldrig stanna - for horisonten ar en illusion skapad av jordytans rundning och man kommer aldrig en millimeter narmare den - och det ar att aldrig lata sig paverkas av det som hander runt omkring en. Ar inte det det fegaste valet?
Kanske ar det for att klockan ar ett pa morgonen och jag gick upp strax efter sju, alldeles for langt innan soluppgangen i morse, men detta ar vad jag tanker och just nu spelar det ingen roll varfor.
Jag mar bra idag, eller inatt.
Eftersom jag ser allt med mina ogon (konstigt nog) ser det mesta fint ut just nu. Att se fram emot julen (ooooh JULEN!) ska inte bli att inte se och gora och leva nu. Imorgon far jag min, M I N hemmanyckel till mitt, M I T T nya hem. Det ni. Imorgon ska jag aven titta pa forsta avsnittet av julkalendern, tackochlov for svt.se.
Glad forsta advent (i efterskott) och ta hand om de bra dagarna for det ar nat valdigt fint over dem.
Kanske ar det for att jag just spenderat tid framfor god TV med god chokladkaka, gott te och gosig stickning.
Kanske ar det annu mer for att jag ar ledig i morgon och det ar sa avslappnat rogivande att inte behova ga upp innan soluppgangen. (Usch vad jag hatar att vakna nar det kanns som natt och sedan tvinga sig att ga upp och utsatta kroppen for Utanforsangenvarldens kyla.)
Kanske ar det for att jag kanner mig stolt over hur jag klarar att syster Mrs A och hennes Mr A inte kommer hem an pa nagra dagar, ingen vet nar an, flygplatser stangda tills vidare och all politik ar fortfarande idiotisk.
Men. Har ni tankt pa hur latt man varderar allt utifran sig sjalv, sitt maende, sitt humor?
Jag har i ungefar ett ar haft en otroligt givande och fin mailkontakt med en kusin som bor pa annan ort. Hon ar sa klok, hon, kusinen, som jag alltid sag upp till nar vi var sma for att hon var tva ar aldre, ett par decimeter langre och hade kort, coolt har och jag minns speciellt nar vi var i Danmark en gang och hon hade en armring (alltsa ett armband fast pa overarmen) och infor min nasta fodelsedag stod gissa vad - en armring! hogst upp pa listan. I alla fall, kloka kusinen har hjalpt mig att inse att hur jag ser saker inte ar hur andra ser saker. Hur jag ser mig sjalv ar verkligen inte hur andra ser mig.
Kanske ar det for att jag ar ung och kanslosam, fast N E J! spela roll: varfor andrar inte pa att man kanner aven om varfor kan vara viktigare an att ibland, men vissa dagar ar bara skit rakt igenom och jag ar tusen nivaer under alla fantastiska manniskor som jag avundsjukt smatt avskyr. Andra dagar finns det bara nagon form av lugn och leende i allt jag gor och ser och vem bryr sig om vems livvstil som ar bast eller sannast, for alla ar sa olika och mitt jag ar mitt jag i vilket fall - mitt liv ar okej aven om det inte ar som nagon annans. Trots att jag har smutsigt har, saknar mitt Sverige med allt vad det innebar och aldrig fick en cool armring i present.
Idag (eller inatt) ar jag ivrig och pirrig over allt man kan, eller allt jag ska gora och upptacka. Samtidigt ar jag nojd over att jag sitter med ryggen mot dorroppningen och inte kanner ett kliande i nacken for kanske skulle jag se nagot i ogonvran om jag snurrade runt svarta skrivbordsstolen. Jag ar har nu och trivs med att vara ensam. Jag har manga vaga dagar att ta hand om och nagra fa planer att planera och uppleva, och det ar fint kanner jag nu.
Att vad man an gor vara nagon annan stans. Ar inte det det enklaste valet? En kanske 22-arig arbetskamrat ar den personen, helt och fullt ut. Alltid sa mycket annat han pratar om att han hellre hade gjort, och varfor varfor? gick han pa universitetet nar han anda hamnade pa en pub och lever ett liv som alla andra accepterar men for honom finns det mer. Nagon Annanstans. Jag har alltid langtat till Nagon Annanstans, till nagon annan gang. Horisonten! Att alltid vara Nagon Annanstans ar att alltid vara pa vag eller vilja vara pa vag mot horisonten och att alltid ha horisonten som mal ar att aldrig stanna - for horisonten ar en illusion skapad av jordytans rundning och man kommer aldrig en millimeter narmare den - och det ar att aldrig lata sig paverkas av det som hander runt omkring en. Ar inte det det fegaste valet?
Kanske ar det for att klockan ar ett pa morgonen och jag gick upp strax efter sju, alldeles for langt innan soluppgangen i morse, men detta ar vad jag tanker och just nu spelar det ingen roll varfor.
Jag mar bra idag, eller inatt.
Eftersom jag ser allt med mina ogon (konstigt nog) ser det mesta fint ut just nu. Att se fram emot julen (ooooh JULEN!) ska inte bli att inte se och gora och leva nu. Imorgon far jag min, M I N hemmanyckel till mitt, M I T T nya hem. Det ni. Imorgon ska jag aven titta pa forsta avsnittet av julkalendern, tackochlov for svt.se.
Glad forsta advent (i efterskott) och ta hand om de bra dagarna for det ar nat valdigt fint over dem.
Subscribe to:
Posts (Atom)
